söndag 27 augusti 2017

Sockerfri vecka!

Insåg precis att jag tänkte att den här bloggen även ska handla om kost och att jag än så länge inte skrivit ett enda inlägg om just kost, hoppsan! Jag hade även en tanke om att det första kostinlägget skulle handla lite generellt om min personliga syn på kosten men det får nog bli mitt andra inlägg istället. För det första kommer tillägnas sockerfri vecka.

Jag skulle egentligen först behöva skriva om min relation till socker som inte är helt oproblematisk, vilket den faktiskt inte är för många. Kort kan man säga att jag lätt äter för mycket socker och finns det en skål med godis hemma så är det inte svårt för mig att äta upp allt. Kan även bi så galet sugen på något sött att jag letar igenom skåpen för att hitta något.

Vill klargöra att jag absolut inte har min sockerfria vecka för att gå ner i vikt utan anledningen är att jag vill må bättre. Under sommaren och fram tills nu ha det blivit lite väl mycket socker och jag märker att min kropp inte uppskattar det särskilt mycket. Jag blir tröttare, huden bli sämre och "behovet" av socker har ökat. Därför ska jag inte äta godis, glass, fika eller dricka sötad dryck den här veckan. Vi får se hur det går och när veckan är slut ska jag kommit på en plan för att kunna fortsätta hålla lite distans till sockret. Fortsättning följer...

torsdag 24 augusti 2017

Varför jag älskar löpning

Har tänkt skriva det här inlägget i flera dagar nu men det har liksom inte blivit av... Bättre sent än aldrig så här kommer mitt inlägg om varför jag älskar löpning!

Nu när jag inte sprungit regelbundet på en hel evighet så har jag funderat mycket över vad det är jag saknar så med just löpningen. Jag har ju fortsatt tränat ändå men bara just inte löpning. Jag har nu konstaterat att det i dagsläget inte finns någon annan träningsform som slår löpningen för mig. Det är något alldeles speciellt med att springa helt enkelt.

Här kommer listan över varför jag älskar löpning:
  • Enkelheten. Det är så lätt att bara knyta på sig skorna och gå utanför dörren och börja springa. Annan träning kräver oftast mer förberedelser och planering innan man börjar. 
  • Tröttheten. Man blir så skönt (eller sjukt?) trött av att springa. Att springa kan vara så sjukt jobbigt men det är så himla skönt att känna den känslan tycker jag, tröttheten i hela kroppen. Man kan även nå den tröttheten av att bara springa några hundra meter, om man gör det tillräckligt fort. 
  • Stillheten. Att kunna springa en morgontur utan hörlurar och bara vara. Känna in stämningen i luften och bara njuta av stunden.
  • Naturen. Man får se så himla mycket fint i naturen när man springer och jag älskar att se hur årstiderna påverkar naturens utseende.  
  • Förbättringen. Att springa ger (i alla fall mig) snabbare förbättring än mycket annan träning. Efter bara några veckors kontinuerlig löpning känner jag att kroppen orkar mer och klockan visar snabbare tider.  
  • Variationen.  Löppassen går att variera i oändlighet både distans och fart. Vissa dagar känner man kanske för ett långsamt långpass och andra dagar för riktigt snabba intervaller eller varför inte ett backpass. 
  • Nöjdheten. Jag känner mig sällan så nöjd som efter ett riktigt bra löppass, det behöver absolut inte vara något personligt rekord utan att känna lätthet kan gott och väl räcka. 
  • Gemenskapen. När man springer tillsammans med någon och kämpar tillsammans och peppar varandra, helt underbart. 
  • Friheten. Jag kan springa vart jag vill och åt vilket håll jag vill. Ofta bestämmer jag efterhand vart jag ska springa under mina rundor vilket känns så fritt och härligt. 
Ja nu vet ni varför just jag älskar löpning och jag hoppas denna kärlek smittar av sig till er också!

torsdag 17 augusti 2017

Dumma knän!

Jag är väldigt trött på mina knän just nu... De blir liksom aldrig bra, det gör absolut inte ont hela tiden men tillräckligt ofta för att irritera mig. I korta perioder känner jag ingenting men sen kommer det tillbaka och jag vet inte varför. Det gjorde ont betydligt oftare förut så det har blivit bättre, men jag vill inte ha ont alls.

Efter att ha haft ont nu i ca 7-8 månader så börjar mitt tålamod tryta rejält. Jag har börjat slarva med rehabövningarna och springer fast att det ibland gör ont (vet att jag inte borde). Det känns lite som att jag har gett upp hoppet om att det någonsin ska bli bra igen... Väldigt dumt ju!

Så nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Kanske gå till en läkare och se om jag kan få någon utredning på vad felet egentligen är? Känns dock som att det kan ta lång tid...

Så länge kommer jag nog fortsätta träna på och springa lite grann i alla fall. Har just kommit på varför jag gillar löpning så mycket, ett inlägg om det kommer!


lördag 12 augusti 2017

Hälleskogsbrännan

Igår gjorde vi ett besök i naturreservatet Hälleskogsbrännan, det område i Västmanland där den stora skogsbranden härjade sommaren 2014. Det var hemsk att se alla döda svarta träd som såg ut som att de nästan bara väntade på att blåsa omkull. Stenarna är fortfarande helt kala då både mossa och jord brunnit bort, det ser nästan ut som de är nakna. Men samtidigt var det så häftigt att se hur naturen återhämtar sig efter en brand, sly och blommor har börjat växa och man inser att det någon gång  kommer stå skog där igen.

Hällskogsbrännan är helt klart värt ett besök om du är i närheten och det finns flera stigar/leder där man kan gå och titta i brandområdet.







onsdag 9 augusti 2017

Träningsflow!

Juli var en av mina sämre träningsmånader men augusti har börjat på ett helt annat sätt. Är inne i ett skönt flow när allt bara känns roligt och givande. Inte riktigt så stark som jag egentligen skulle velat, men ändå inte allt för svag. Jag har under den senaste veckan tränat lika många pass som jag gjorde under hela juli... Jag har simmat, styrketränat, sprungit och orienterat. Inte illa för att vara mig alltså! Nu är det bara att hoppas på att det här håller i sig.






söndag 6 augusti 2017

Alla har rätt att springa utan rädsla

Igår var det 5 augusti 2017 och det var då exakt två år sedan Ida Johansson mördades under en löprunda i Upplands Väsby. För att hedra hennes minne så arrangerades eventet Spring med kärlek, man springer så långt man vill, var man vill, ensam eller tillsammans. På flera platser i Sverige anordnades det så att man kunde springa tillsammans med andra.

Jag själv sprang jogg/gång intervaller tillsammans med min pojkvän för att hedra Ida och för allas rätt att springa utan rädsla.

Det är hemskt att ett sådant här inlägg behöver skrivas men som dagens samhälle ser ut så måste jag tyvärr göra det. Tidigare i år läste jag i tidningen Runner's World att mer än 50% av deras kvinnliga läsare utsatts för trakasserier eller hot under en löprunda. Så himla sjukt! Allt för ofta står det i tidningarna om överfall som skett vid elljusspår, något som inte alls borde förekomma. Elljusspår är en plats för motion och där ska alla känna trygghet i att vara.

Varför är det så här? Jag har själv ett överfallsarmband som jag använder när jag springer vid elljusspåret inne i stan. Något jag inte tycker en ung tjej som jag ska behöva ha, jag ska kunna känna mig trygg och springa vart jag vill när jag vill.

Något behöver göras för att ändra på detta, men frågan är VAD? Jag själv känner mig väldigt angelägen om att försöka göra något för att ändra denna situation för det är verkligen inte okej att det är så här. Alla har rätt att springa utan rädsla!💕  

#springmedkärlek #springautanrädsla 

onsdag 2 augusti 2017

Älska din kropp

För ett tag sedan läste jag hos fantastiska Annika att hon sett en dokumentär som heter Embrace. Efter att läst hennes inlägg blev jag väldigt sugen på att se den själv, vilket jag nu har gjort. Det är en dokumentär som väcker mycket känslor och jag rekommenderar verkligen er alla att se den. Trailern finns HÄR på youtube och själva dokumentären hittar du på Netflix.

Den handler om Taryn Brumfitt som publicerade en före och efterbild på sin Facebook. Det var dock inte en vanlig sådan utan Taryn var smalare på sin förebild än vad hon var på sin efterbild och hon mådde mycket bättre på efterbilden. Detta var något som väckte stor uppmärksamhet, hon fick mängder av delningar, likes och kommentarer på bilden. Det var även många kvinnor som mejlade/ skrev till henne på grund av att de själv var missnöjda med sina kroppar.

Taryn Brumfitt insåg då vilket stort problem detta var och gjorde denna dokumentär då hon åker runt i världen och pratar med olika personer. Det var så himla intressant! Hon träffar bland annat en kvinna som lidit av anorexia hela livet och som berättar om vilken hemsk sjukdom det är. Taryn träffar även en plastikkirurg som berättar vilka förändringar han kan göra med hennes kropp och säger bland annat att han kan ta bort fett från magen för att göra henne slankare och snyggare. Vem har bestämt att man blir snyggare bara för matt man blir smalare? Riktigt frustrerande.

I dokumentären tar de upp hur idealen i samhället påverkar oss till att tro att vi måste se ut på ett visst sätt. Jag är själv en ung tjej och skulle ljuga om jag sa att jag inte bryr mig det minsta om ideal och normer. När jag tittar i tidningarna så ser jag bilder på trådsmala modeller och det är då inte alltid så lätt att tänka att jag själv är fin som jag är. Många av bilderna är dessutom väldigt redigerade vilket man lätt glömmer. Samhället vill visa upp smala "fina" tjejer och det blir nästan som att alla vi som inte ser ut så är fel. Hur sjukt som helst! Är en modell större en de vanliga modellerna kallas det "oversize" även om de i många fall är mer som normala människor än de vanliga modellerna.

När de i dokumentären gick runt på stan och frågade kvinnor om de var nöjda med sinna kroppar svarade alla nej, någon ansåg sig vara för tjock, någon ha för stora lår och så vidare. Det slog mig att om någon frågat mig själv samma fråga innan jag sett denna dokumentär hade jag nog också svarat nej. Men nu i efterhand känns det som en självklarhet att svar ja. Min kropp klarar av att träna, är stark och den hjälper mig uppnå det jag vill, varför skulle jag därför vara missnöjd med den? Mina lår är kanske inte de smalaste men skulle jag verkligen bli lyckligare av det? Svaret är nej det skulle jag inte bli.  

Jag är vacker precis som jag är, trots alla mina fel och bister och det är du också! Hade alla sett precis likadana ut hade vi inte varit unika. Vem vinner på att vi går runt och är missnöjda över våra egna kroppar? Nej precis, ingen. Vi alla är unika och alla är vi lika värdefulla och viktiga oberoende på hur mycket vågen visar eller hur vi ser ut.


Älska din egna kropp för det är den värd!💗




tisdag 1 augusti 2017

Träningssummering juli

Då var även juli över och likaså stora delar utav sommaren. Lite sorgligt tycker jag då sommaren är så härlig, men hoppas på att augusti har många fina dagar att bjuda på.


Träningsmässigt har jag mest promenerat i juli. Har varit ledig och hemma största delen av månaden och inte riktigt haft något driv till annan träning. Dagarna har fått blivit som de blivit och jag har enbart tränat när jag känt för det. Är väldigt skönt att ha det så ibland faktiskt, inga krav och ingen press. 

Månadens roligaste träningspass: 

Detta måste helt klar bli när jag och Linnea var ute och vandrade i fjällen. Jobbigt, roligt och häftigt på samma gång. Längtar redan efter att få göra det igen.

Månadens välgörenhet: 

Det blev en rekordmånad med 147 km och alltså 147 kronor som denna månad skänktes till SOS Barnbyar. På deras hemsida står det att målet är att alla barn ska växa upp till trygga vuxna och det är något som känns väldigt viktigt även för mig. Barnen är vår framtid och det finns så många barn i världen som behöver få en bättre och tryggare uppväxt.

Månadens prestation:

Jag har som sagt gått totalt 147 km under juli månad och det är lite drygt sträckan mellan Köping och Stockholm (bilvägen), vilket jag faktiskt anser som en bra prestation. Det blir i genomsnitt 4,7 km per dag och jag har aldrig gått mer under en månad. Underskatta inte promenader!

Månadens tråkigaste:

Att knäna varit lite struliga igen så att jag inte kunnat springa så mycket som jag hade velat är riktigt tråkigt. Sommaren är min absoluta favorit årstid för löpning. 


I august tänker jag komma igång lite mer med den "riktiga" träningen igen. Jag har faktiskt redan idag kört ett styrkepass och ska även försöka komma iväg och simma någon gång i veckan. Bloggen ska jag också försöka styra upp lite, dels göra fler inlägg men även ändra själva designen.  Hoppas ni får en fin augusti!